Profil - Dennis Brink

Profil - Dennis Brink

Foto: Mattias Färnstrand, 2019. KUXAGRUPPEN AB

Dennis Brink - bygger gemenskap med maskiner

På gården I Åbyggeby utanför Ockelbo står en hel del fordon, en mindre traktor, en skåpbil och över personbilen som står parkerad under carporten står det sprayat ”vd”. Idag besöker vi Dennis Brink som sedan några år tillbaka driver firman Dennis Brink mark och entreprenad, i Ockelbo. Det här blir historien om med och motgångar, om hur hårt livet kan slå emot en. Men också om att bygga upp något med två tomma händer, att aldrig ge upp och arbeta utifrån devisen att alla har en plats. 



Dennis Brink möter upp med ett leende och ett fast handslag. Vi slår oss ner ute i ”personalrummet” i uthuset på gården. Det är en rustik men varm miljö och när kaffet serverats börjar Dennis berätta om sitt liv. 



– Jag är uppväxt här på Finnstigen i Åbyggeby, och jag har bott på den här gården sedan 1993, och 2006 fick jag chansen att köpa huset av mina föräldrar. 

Familjen bestod av mamma Kicki, pappa Lars, lillasystern Amanda och tvillingbrodern Jimmy. 

Uppväxten under 90-talet var redan tidigt fylld av maskiner. Ända sedan Dennis var liten har han varit fascinerad av bilar, traktorer och lastmaskiner.

– Intresset kan nog ha börjat redan i fyraårsåldern. Jag spenderade mycket av min barndom hos morfar Conny Persson och hans fru Margit Brink i Hagsta. 

– Conny är en känd och omtyckt företagare i trakten och han är min stora förebild och min mentor genom livet. 

Hos honom arbetade Dennis med maskiner redan från 12 års åldern. 

Foto: Mattias Färnstrand, 2019. KUXAGRUPPEN AB

Foto: Mattias Färnstrand, 2019. KUXAGRUPPEN AB

– Mycket av det jag gillar med maskiner är vad du kan göra med dem. Vad du kan skapa. Till exempel när det ska anläggas en tomt och kunden beskriver hur den vill ha det, då får jag en klar bild i huvudet om hur det kommer bli. Det är en egenskap som jag bär på. Sedan försöker jag komma så nära den visionen som möjligt med min grävmaskin. 

Skolgången var bra men Dennis hade svårt att sitta still under läsningen och skrivandet, men matematiken hade han fallenhet för. 

– Matematik har jag alltid tyckt om, sedan när det blev dags för gymnasiet gick jag Fordon och Transport-programmet i Sandviken. 

– Sista året hade jag väl mest praktik ska väl erkännas, sen fick jag ett stipendium också men jag minns inte vad det var, säger Dennis och ler. 

Efter gymnasiet jobbade Dennis åt NCC och utförde arbeten dels i Gävle men också i Ockelbo. 



– För ett år sedan fick jag diagnosen svår ADHD. Det har varit både för och nackdelar med ADHDn som jag ser det. Jag har alltid känt att det varit något, jag har till exempel inte kunnat sitta stilla och haft svårt med vissa saker. Men jag har också haft väldigt lätt för saker jag tycker är roliga. 

– När det är rörigt omkring mig, då funkar det inte för mig. Det måste vara organiserat, säger Dennis och han pekar på väggen på andra sidan rummet. 

Där är uppskrivna arbeten, telefonnummer, och personalens namn tydligt organiserade och kategoriserade på olika tavlor och en whiteboard. 

– Matematiken har jag alltid haft lätt för och den där problemlösningen stillade mig. 





Foto: Mattias Färnstrand, 2019. KUXAGRUPPEN AB

Foto: Mattias Färnstrand, 2019. KUXAGRUPPEN AB

Dennis fortsätter att berätta om ADHDn och om att få diagnosen gjort att han fått fler verktyg att hantera de problem som han haft genom livet. 

– Nu vet jag hur jag ska lägga upp mitt arbete och min vardag. 

En liten ljusning efter många år av mörker. 

2013 gick nämligen Dennis pappa Lars ”Tammis” Johansson hastigt bort i hjärtinfarkt.

– Han var fyrtionio år och jag var tjugofem, berättar Dennis. Det tog hårt. 

Efter en stunds eftertanke fortsätter han. 

– Någonstans handlar det om att acceptera. Men man förstår inte. 

Med den hastiga bortgången blev ADHDn värre för Dennis. 

– Ju högre press, ju värre visar sig ADHDn. Jag hamnade i en djup depression, och då hade jag ännu inte fått diagnosen – jag förstod inte vad som hände. 

– Jag hade mycket stöd av mina nära och kära och arbetskamraterna, då jobbade jag i Östebybruk och NCC, körde åt morfars företag. 

– Jag var hemma två dagar sedan jobbade jag hela tiden, på ont och gott. Jag sköt bara sorgen framför mig, sen när energin tog slut kom allting som jag undvikit över mig. 





– Men mitt i allt det här älskar man ju livet och du vill framåt. Jag tog mig sakta vidare via KBT, att läsa på och googla. 

– Ju mer jag hittade om ADHD desto mer insåg jag att det är ju MIG de skriver om. 

Mitt under allt det här fick Dennis mamma cancer. 

– Men hon mår bra idag, säger Dennis som för att hastigt undvika att minnas den svåraste av tider igen. 

– Vi är en tajt familj, och alla motgångar har ju gjort att vi blivit mer sammansvetsade. Men pappa skulle ju vara med han också… 





När Dennis fick diagnosen ADHD var det första han gjorde att ringa runt till vänner och familjen och talade om hur det låg till. 

– Jag fick förklara lite för dem som inte vet vad det innebär. Till exempel att jag har känslor, som alla människor har, men att jag kan visa känslor starkare. Jag kan bli riktigt förbannad, väldigt ledsen, glad… Det är som att vara i en torktumlare. Tankar och idéer snurrar runt och ludden som fastnar i filtret är de man hinner få tag på.

– Samhället är väldigt dömande. Bara för man är livlig och inte kan sitta still så är man ingen bråksäck eller ouppfostrad. 

– Men vi kan väl tänka på att alla är olika, vem har bestämt vem som är normal, vem som ska vara i den där jävla boxen? 





Dennis Brink mark och entreprenad är Dennis egna företag. Det är en idé som han burit på länge. 

– Ja, ända sedan jag gick i grundskolan har jag haft tankar på att starta eget någon dag. 

– Jag började småskaligt, jag har betade heltid åt Conny fram till november 2018 under dagarna och sedan använde jag kvällar och helger åt den egna firman. 

Dennis berättar att han redan från början hade ett stort kontaktnät men att det var mycket pappersexcercis att sätta sig in i. Till en början gjorde företaget allt möjligt och under tiden har Dennis sakta sållat och skalat ner på antalet olika uppgifter som företaget erbjuder. 

– Men vi har en väldig bredd, och alla mina kollegor har olika inriktningar och unika kunskaper. 

Foto: Mattias Färnstrand, 2019. KUXAGRUPPEN AB

Foto: Mattias Färnstrand, 2019. KUXAGRUPPEN AB

Det märks att Dennis är mån om sina anställda och han pratar mycket om laganda och att de är ett team. 

– Just nu jobbar jag mest hela tiden, men jag vill ju att vi ska komma till en punkt där jag kan ta en eftermiddag ledigt om jag behöver det. Men jag kommer alltid vara en i arbetslaget. 

– I min administrativa roll ser jag vem som passar bäst för uppgiften. Alla anställda ”gör sin plats” så att säga. 

Han vill att företaget ska stå för kvalité och det där lilla extra. 

– Till exempel när vi är ute på ett jobb där vi ska gräva en grop med grävmaskinen. Då läser jag på ritningarna och vet vad nästa steg är, då kan jag förbereda för nästa steg innan jag lämnar. Förhoppningsvis ser uppdragsgivaren att jag är påläst och gör det där lilla extra, och att vi då blir anlitade även vid nästa bygge. 


Det blir inte mycket fritid för Dennis som jobbar mest hela tiden. Han beskriver hur han under vinterdagarna kunde gå upp klockan två på morgonen och sedan satt och röjde snö i fjorton timmar. 

– Men jag tycker det är avkopplande med snöröjning, avkopplande men otacksamt. All heder åt alla snöröjare som håller på.

Dennis är också en i gruppen av tio elva personer som står bakom Brinks open. Från början, berättar Dennis, var de en grupp med vänner som gillade att åka skoter och äta korv. Sedan utvecklades det där under åren och blev öppet för allmänheten. 

– I år har vi ett uppehåll, men 2016 var det nog som störst. Då var det cirka sexhundra besökare och vi höll till i Västanbäcken i Åbyggeby. 

– Det är superkul och alla ska kunna vara med. Därför är det helt gratis och alla utställare, shower och mat är gratis för besökare. Vissa har superdålig ekonomi och andra har bra ekonomi, men det ska inte spela någon roll. 

– Förutom oss elva eldsjälar är det företag som sponsrar. Att göra ett betalevenemang är enkelt, att göra ett evenemang som är gratis för alla besökare kräver lite mer arbete. 

I framtiden kommer det bli fler Brinks open, och företaget ska fortsätta i samma takt. Men Dennis hoppas att han kommer kunna balansera arbete och fritid lite mer.  

– Jag har ju flickvännen Katrin, och hennes fyra barn så det är full fart. 

– På fritiden tycker jag om att bara åka ut med fyrhjulingen till ett vindskydd, stänga av allt vad mobiler heter och bara grilla korv och vara. 

Dennis tänker efter. 

– Jag har aldrig slutat kämpa. Jag har lyft blicken och bara kört! Men någonstans måste du lyssna på dig själv, ingen tackar dig när du är slut. Jag har alltid satt mig själv åt sidan för att hjälpa andra. Men det finns en person som du måste vara rädd om, som du kommer att ha med dig hela livet, och det är du själv. 


Bildspecial - Ockelbo basket vs. Husby Lions

Bildspecial - Ockelbo basket vs. Husby Lions

KUXABLADET - Nr 161 - 2019

KUXABLADET - Nr 161 - 2019

0