Profil - Ulf Gudmundson

Profil - Ulf Gudmundson

 

Foto: Mattias Färnstrand 2019 KUXAGRUPPEN AB

Publicerat: 2019-04-16

Ulf Gudmundson - lyfter vardagen med sin konst

På väggen hänger en tavla, det är en kritteckning, ett hus, ett vattendrag i skymningsljus. Solen kämpar genom diset och speglas i vattnet. Ljuset på den platsen har vi ofta upplevt, det otagbara, det lite vemodiga och vardagliga, det som är näst intill omöjligt att fånga i ett fotografi. Men med Ulf Gudmundsons tecknande lyfts vardagen upp till något annat, till konst. Vi är på besök hos konstnären Ulf Gudmundson och hans fru Ingegerd, i Ulfs hem på Uret i Ockelbo. Trots en stroke i unga år tog sig Ulf sakta tillbaka, nu får vi följa med på en del av den resan. 

Ulf Gudmundson är känd för de flesta i Norrsundet där han bodde från 1973 fram till för ett halvår sedan. Men Ulf kommer ursprungligen från Göteborg och är uppväxt i Nyköping, där han bland annat var medlem i scouterna under ungdomen. Han och hans kompisar var ofta ute i skogen som barn. Gymnasiet spenderades på reallinjen och sedan var det dags för universitetsstudier, beteendevetenskap och samhällsvetenskapliga ämnen. 

Familjen var mycket kreativ med livliga diskussioner. Pappa Ingvar målade och de tre yngre syskonen är också kreativa inom sina områden, som musik och konst. 

Från 1973 undervisade Ulf vid lärarutbildningen i Gävle, förskoleseminariet. Där träffades Ulf och Ingegerd för första gången och det beskrivs som ett blixtnedslag. Båda skiner upp där vi sitter i soffan i Ulfs arbetsrum i lägenheten. 

Akvarellmålning av Ulf Gudmundson

Akvarellmålning av Ulf Gudmundson

– Jag föll för energin och lekfullheten och hans sätt att bemöta barn, sedan är han så generös, berättar Ingegerd.

Paret som var i trettioårsåldern väntade inte, de flyttade ihop efter en månad och de hamnade i Norrsundet på grund av Ulfs stora intresse för segling och havet. 

– Ja, vi måste bo vid vatten, så är det bara, förklarar Ingegerd och Ulf håller med. 

Året därpå föddes Kristina, och sedan därefter föddes Erik. Ulf och Ingegerd arbetade  i och pendlade till Gävle. 

– Såhär i efterhand går det att säga att Ulf hade många järn i elden. Han hade högt blodtryck men drog sig för att kolla upp det med en läkare, som många män gör i den generationen. 

1980 var Ulf trettiosex år gammal, då han fick en allvarlig stroke. 

På skrivbordet i arbetsrummet har Ulf lagt fram tre ark. Han visar upp det första arket som visar några enkla streckgubbar, i hörnet står det daterat ”1980”. På nästa teckning som är daterad två år senare, är det en mer avancerad karikatyrteckning. Ulf berättar att det tog många, många år av strävan och kamp för att sakta komma tillbaka. 

Till vänster teckning 1980 efter Ulfs stroke och till höger, två år senare.

Till vänster teckning 1980 efter Ulfs stroke och till höger, två år senare.

– Här, säger han och visar en tidslinje som han ritat upp över sitt liv. En man simmar, ”crawl” står det till höger om figuren. Ulf förklarar att han sakta fick upp motoriken i sin högerarm som först från början var helt förlamad. 

– Han fick lära om helt med vänsterhanden, berättar Ingegerd. Det är så fascinerande att hans namnteckning är precis densamma som innan stroken då han skrev med högerhanden.

Ulf Gudmundson i arbetsrummet.  Foto Mattias Färnstrand, 2019 KUXAGRUPPEN AB

Ulf Gudmundson i arbetsrummet. Foto Mattias Färnstrand, 2019 KUXAGRUPPEN AB


Ulf blev sjukpensionär och under barnens formativa småbarnsår hade han enbart möjlighet att fokusera på sin egen utveckling. 

Till följd av stroken fick Ulf afasi, vilket betyder att han har en försämrad förmåga att använda språket. Afasi kan slå väldigt olika och Ulf berättar hur han sakta, under många år fick lära om att skriva, räkna och grammatiken. 

Ulf förklarar att han nu lämnat  frustrationen och ilskan bakom sig, men att det då var väldigt jobbigt att inte kunna utföra det som en gång var enkelt. En tillflyktsort blev då konstnärskapet. 

– Ulf har en förmåga att nå det där flowet, att hamna i den där kreativa bubblan där timmarna går, berättar Ingegerd. 

Var än paret reste, eller när Ulf efter några år blev bättre och reste på egen hand, hade han med sig kameran och skissblocket. Ofta tar han bilder på platser och sedan väljer han ut foton som han sedan utgår från och tecknar av, i krita, olja eller akvarell. Ibland kombinerar han element från flera bilder till en bild. En räv tas från en bild och skissas in i ett annat sammanhang. 

1984 föddes parets tredje barn, Kalle. Då hade Ulf blivit så pass mycket bättre att han kunde ta hand om en stor del av omsorgen. Ingegerd berättar hur Ulf matade Kalle med vällingflaskan med sin friska hand, hur han kunde spendera timmar liggandes på golvet lekande med de tre barnen. 

Familjen har också en stuga i Tännäs, dit de ofta söker sin tillflykt. Ett enklare liv där det krävdes arbete för att få in färskvatten, att värma upp huset med ved och där tillvaron på så vis blev mer sinnlig. 

– Ju enklare omgivningen var desto mer lever Ulf upp, berättar Ingegerd. Idag kräver samhället att du ska lära dig ny teknik. Ulf var mer teknikintresserad än jag var innan stroken, men Idag är det svårt för honom att hänga med. 

Men en syssla som att hugga ved var inget problem för Ulf, fast han bara använde en hand. 

Ingegerd förklarar hur hon hjälpt honom med växeltelefonister som pratar för fort, och att samhället inte är tillgängligt för alla. 

Illustrationer gjorda på uppdrag av svenska Afasiförbundet.

Illustrationer gjorda på uppdrag av svenska Afasiförbundet.

Men något utanförskap på grund av sin afasi har Ulf aldrig upplevt förklarar han. I Norrsundet är han känd av alla och där har han trivts under alla år. 1999 stod bygget klart av familjens hus på Lindön i Norrsundet. Där hade de utsikt över Hamrångefjärden.


Men nu på senare år har paret varit särbo och förra vintern kände Ingegerd att det var dags att flytta från huset på Lindön. För ett halvår sedan fick Ulf lägenheten på äldreboendet Uret i Ockelbo och där trivs han väldigt bra. Från köksfönstret och arbetsrummet har han utsikt över Bysjön och på andra sidan har han utsikt över Södra Åsgatan och kyrkans vackra siluett. Vid flytten kom frågan skämtsamt upp om Ulf kunde se skillnad på salt och sött vatten. 


Ulf berättar att han ännu inte haft tillfälle att se sig omkring i bygden men att han ser fram emot det. Han minns att de besökt Jädraås och järnvägen där för några år sedan och att han ska åka dit med sin fyrhjuling så fort han får tillfälle. 

– Sen är det så kuperat och fint här, det känns verkligen som Norrland, berättar Ingegerd. 

Framtiden för Ulf handlar om konsten. 

– Öva, öva, öva och ständigt bli bättre, förklarar han. 

Det är den drivkraft som han har och som gjorde att han tog sig framåt trots afasin. Ulf kommer inte ställa ut under Gästrikkonst som är aktuellt under påsken, men han söker lokaler för utställningar under sommaren och resten av året. 

Han älskar tillgängligheten och öppenheten i Ockelbo och till sommaren kommer han utforska närmiljön åkandes på sin fyrhjuling som han kopplat minihusvagnen på. Alltid med kameran och skissblocket nära till hands. Resultatet kan ni se nästa gång Ulf Gudmundson ställer ut.





Anjas Krönika - En skolas återuppståndelse

Anjas Krönika - En skolas återuppståndelse

KUXABLADET - Nr 164 - 2019

KUXABLADET - Nr 164 - 2019

0