Erfarenheter av stormarna - Ockelbo kommun
Kuxabladet träffar Mia Lindblom, säkerhetschef Ockelbo kommun. Några dagar efter jul kom stormen och på nyårsdagen extremt snöfall. En ovanlig kombination av väderfenomen som satte kommunens beredskap på prov. Hur gick arbetet de dagarna och vad har kommunen tagit för lärdom?
Under de senaste numren har ni läsare kunnat följa en röd tråd på temat beredskap i Kuxabladet. Från intervjuer med långtids-strömlösa, via byföreningar och vidare till nyetablerade resursgrupper, pratar vi denna gång med Ockelbo kommun. Lördagen den 27 december svepte stormen Johannes in över våra breddgrader och orsakade stora skador på skogar och infrastruktur. Många invånares fastigheter stod i ett tidigt skede strömlösa.
Mia Lindblom, säkerhetschef, Ockelbo kommun. Foto: Henrik Westberg, Kuxabladet
– Ingen kunde veta hur hårt det skulle slå. Vi fick många olika rapporter och Ellevio hade inga tydliga prognoser över hur länge strömlösheten skulle bestå, berättar Mia.
– Det stod snart klart för oss att strömlösheten skulle vara över en längre tid och vi inledde arbetet med att få igång reservkraft på strategiskt viktiga platser och få en överblick över krisläget i kommunen.
Ockelbo kommun var tidiga med att öppna sina trygghetspunkter, vilket möjliggjorde för människor att komma och ta en dusch, ladda mobilen och gå på toaletten.
– Vi såg tidigt ett behov och var andra kommunen i länet, efter Ovanåker, att öppna upp våra trygghetspunkter.
– Trygghetspunkter finns på Välkomstcenter i Ockelbo (biblioteket, kommunhuset), Lingbogården i Lingbo, Föreningshuset i Åmot och Folkets hus i Jädraås.
Men som om ihållande strömlöshet inte vore nog kom ytterligare en smocka på nyårsdagen, då snöstormen Anna drev in med kopiösa mängder snö till regionen.
– Vi hade ett möte med länsstyrelsen ett par dagar innan och enligt rapporter från SMHI skulle det inte bli så mycket nederbörd. Och även om vi ändå var förberedda på mycket snö kom det ännu mer.
Mia berättar att 15 personer fick evakueras från strömlösa hus, flera fick tas därifrån med hjälp av bandvagn då framkomligheten var mycket begränsad på sina håll. En stor del i arbetet var kontakten med byföreningarna.
– Vi hade mycket god hjälp av byföreningarna som hade god koll på vilka som kunde behöva hjälp och de i sin tur knackade dörr därute.
Nedfallet träd över Bölevägen, Ockelbo, i januari, 2026. Foto: Henrik Westberg, Kuxabladet
Krisledningen inom Ockelbo kommun genomförde själva ett stort arbete, med många samtal där de ringde runt till strömlösa personer enligt Ellevios listor.
– En fördel med en liten kommun är de korta kontaktvägarna och personalen som kan vara lite av allkonstnärer.
– Det blir många hattar men vi är vana att behöva kunna rycka in där det behövs, det var ett intensivt arbete.
I tidigare artiklar har Kuxabladet pratat med Lingbo byförening som inledde sitt beredskapsarbete för lite mer än ett år sedan. Mia ser stora fördelar med deras modell.
Kursmaterial som använts vid möten om beredskap.
– Lingbo var redo och har vidtagit många åtgärder, vilket märktes i det konkreta arbetet. De hade redan en beredskapsplan och hade en kortare startsträcka. Sen är Lingbo en jordbruksort och har en fördel där, med god tillgång till fler maskiner, jämfört med exempelvis Jädraås. Men de andra byarna är också på gång.
Precis som den ideella resursgruppen i Ockelbo, som vi träffade i förra numret, påminner Mia om individens ansvar vid en kris.
– Men stor vikt ligger även på individen. Du bör ha en hemberedskap för att klara sju dagar utan hjälp. Mat och vatten är prio ett, det är också viktigt att ha en batteri- eller vevradio för att kunna ta del av information. Om varje medborgare hade den beredskapen underlättar det för kommunen som kan lägga sina resurser på dem som verkligen kräver det. Vård, skola och omsorg är kommunens huvudansvar även i kris.
När vi träffar Mia berättar hon att de är mitt i deras interna utvärderingsarbete. Medan mycket av det arbetet inte kan diskuteras offentligt ännu finns ett stort investeringsbehov.
– Helheten av utvärderingen blir klar senare i vår. Men det står tydligt att vår lilla kommun inte har möjligheter att göra de investeringar som myndigheter och regering önskar och de behov vi själva identifierar. Det måste skjutas till pengar från staten.
– Vi jobbar vidare med vår egna organisation och kontinuitet inom olika verksamhetsgrupper och krisledningsgruppen.
Myndigheten för civilt (MCF) försvar kommer förmodligen att bidra med statliga medel till kommunerna. Men exakt hur det kommer fördelas är oklart.
– Myndigheter ger olika direktiv som ibland går stick i stäv med varandra. Vi ansöker om de pengar vi kan.
– Statliga resurser och medel har sina vägar de måste gå, men jag är positiv till att det kommer mer pengar.
Mia berättar också att hon märkt av ett stort engagemang från allmänheten.
– Härnäst ska jag och beredskapssamordnare Carita Carter besöka föreningen Aktiva kvinnor och berätta om vårt arbete.
– Det finns mycket engagemang därute, vi är mycket tacksamma för det, avslutar Mia
Fakta om Ellevio, efter stormen
Ellevio har inte genomfört någon offentlig utvärdering efter stormen Johannes.
Den 5 februari meddelade företaget att cirka
17 000 kunder får ersättning till ett totalt värde av 100 miljoner kronor efter strömavbrotten.
Ellevio har meddelat att de skickar en formell rapport till Energimarknadsinspektionen för att redogöra för avbrottsorsaker och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att säkra nätet.
Som ett direkt svar på sårbarheten under stormen planerar Ellevio att öka takten på vädersäkring (markförläggning av kablar) ytterligare under 2026.
Ellevio gjorde 2.9 miljarder kronor i vinst under 2024.
Beredskap på Kuxa.se
