Wallenbergs gör diskret entré på Wij
Helt utan fyrverkerier och festligheter flyttar nu Wallenbergägda bolaget FAM in i den nyrenoverade herrgården på Wij. Allt enligt familjetraditionen att hålla en låg profil. Mer exakt vad som kommer att ske på herrgården klarnar efter hand, vi tar ett steg i taget, säger Caroline Ankarcrona till Kuxabladet. För henne personligen handlar det i första hand om skogen, biologisk mångfald och forskning. Och som konkret exempel utnämns nu Häståsen till kunskapsskog, bland annat för utvärdering av naturvårdsinsatser.
Fakta och bakgrund
Kopparfors Skogar, som bara har namnet gemensamt med det forna Kopparfors, bildades 2018 genom det som allmänt kallas ”splitten” av Bergvik Skog AB. Och Bergviks Skog AB bildades när Stora Enso ville sälja hälften av sitt skogsinnehav.
Familjen Wallenberg, som ville ha ett enskilt ägande av skogen, bildade Kopparfors Skogar. Det är ett rent skogs- och markägande bolag som har 40 procent av sitt skogsinnehav runt Ockelbo. Med sina 283 000 hektar runt om i Mellansverige är bolaget den femte största privata skogsägaren i Sverige.
Kopparfors Skogar ägs av FAM som är ett privat ägarbolag som i sin tur ägs av de tre största Wallenbergstiftelserna.
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är den största av dem och den har ett kapital på cirka 270 miljarder kronor, vilket gör den till en av Europas största privata forskningsfinansiärer. Under 2024 delades 2,4 miljarder kronor ut till olika forskningsprojekt. Stiftelsen har enligt sina stadgar till huvudsakligt ändamål att främja vetenskaplig forskning och undervisning eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd.
Nyfikenheten har varit stor på planerna för herrgården ända sedan våren 2022 då det kom ut att familjen Wallenbergs bolag FAM visat intresse för att köpa tillbaka herrgårdsbyggnaden och de båda flyglarna. Sedan dröjde det nästan två år innan affären blev klar och upprustningen kunde komma igång.
Nu när byggnads-ställningarna börjar rivas får Kuxabladet möjlighet att intervjua Caroline Ankarcrona som är född Wallenberg. Hon sitter i styrelsen för Kopparfors Skogar som dels har ett lokalkontor på Wij, dels är helägt av Wallenbergbolaget FAM som också äger herrgården.
Vi träffar henne bakom herrgården, som var en kär plats för hennes farfar Marcus Wallenberg. Han hade ett eget sovrum en trappa upp i huvudbyggnaden. Caroline Ankarcrona är fåordig men medger att detta bidrog till familjens intresse att köpa tillbaka och rädda den alltmer bedagade herrgården.
Rent historiskt ägdes Wij, mellan 1906-1977, av Kopparfors AB vilket sedan köptes av Stora Kopparberg som sedermera blev Stora Enso. Och när kontoret på Wij lades ner vid tiden runt millennieskiftet fick Ockelbo kommun köpa herrgården och marken omkring för en symbolisk penning.
Häståsen ska bli en kunskapsskog
Caroline Ankarcrona sitter i skuggan under ett av trädgårdens gamla äppelträd. Hon har just gjort en flera timmar lång tur i skogarna uppe vid Häståsen tillsammans med Per Mellström, som är skogsvårds- och viltförvaltningschef på Kopparfors Skogar.
Kuxabladets frågor om vad som kommer att ske i herrgården framöver blir till stor del obesvarade. Ägaren FAM:s vd Håkan Buskhe har tidigare talat i termer av centrum för hållbarhet och biologisk mångfald samt mötesplats för FAM:s bolag och Caroline Ankarcrona blir inte mer konkret än så. Dock vill hon göra det tydligt att de tycker att det är mycket viktigt att samverka nära med övrig verksamhet på Wij. Som ett tecken på det är Per Mellström numera adjungerad ledamot i Stiftelsen Wij trädgårdars styrelse.
– Vi tar ett steg i taget, säger hon och markerar att det är skogen och forskningen som hon vill tala om. Till exempel att Kopparfors Skogar nu anställer en doktorand som ska dela sin tid mellan Lantbruksuniversitetet SLU och Ockelbo samt att de har beslutat att låta hela 3000 hektar skog i närheten av Häståsen bli något som de vill kalla kunskapsskog, Häståsens Kunskapsskog.
Per Mellström fyller i:
– Här finns väldigt fin skog och skog med höga naturvärden men även hårt brukad skog. Den största delen av den skog som Kopparfors äger är brukad sedan länge.
– I vissa fall ända sedan 1600-talet, vilket gamla kolbottnar vittnar om, säger han.
April 2024, då rustades det för fullt. Fasaden är iklädd ett fasadtryckt tyg.
Stort behov av forskning
Caroline Ankarcrona påpekar att det finns mycket skog i Sverige som har brukats under lång tid,något som hon anser ökar behovet av forskning om långsiktigt hållbart skogsbruk.
– Produktionssidan och naturvårdssidan behöver närma sig varandra och det behövs mer forskning om biologisk mångfald och ökad produktivitet inom skogsbruket, säger hon och förklarar att biologisk mångfald beskriver variationsrikedomen inom enskilda arter och mellan olika arter och hela landskap.
– Att skydda och bibehålla den är en central del av allt brukande eftersom vitala och välfungerande ekosystem är en grundförutsättning för all långsiktig verksamhet och liv i skogen, säger hon och gör tydligt att det här är en hjärtefråga för henne som har ett förflutet i Världsnaturfonden WWF:s styrelse. Hon är dessutom styrelseledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som bland annat finansierar skogsforskning inom ramen för WIFORCE (Wallenberg Initiative Forest Research) på Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Tanken är att genomföra insatser som gynnar biologisk mångfald samt bjuda in till forskning om skogsskötsel, särskilt om kopplingen mellan brukande och naturvård.
– Till exempel om vad man kan göra för att öka den biologiska mångfalden i hårt brukade skogar, säger hon och menar att Häståsens Kunskapsskog kan komma till stor nytta här.
Vad blev effekterna av gjorda insatser?
Per Mellström säger att han vill se Häståsens Kunskapsskog som en experimentyta där de kommer att arbeta med både naturhänsyn och olika skogsbruksmetoder. Det är också ett område där de kan följa upp effekterna av de naturvårdande insatser som har gjorts sedan den nya skogsvårdslagen infördes 1993.
– Vad har blivit bra? Vad har fungerat sämre? Och hur har djur och andra växter mått och utvecklats. Det är frågor vi vill ha svar på och som kan hjälpa oss att utforma ett framtida hållbart skogsbruk. Och då är det ju alldeles utmärkt att vi kommer att ha en anställd forskare som tittar på det.
Per, eller Pelle, Mellström har med något undantag varit gamla Kopparfors, som gick upp i Stora Enso, och Kopparfors Skogar trogen i hela sitt 40-åriga yrkesliv. Och det är han stolt över. Lika stolt som hans far var över att vara ”kopparforsare” på sin tid.
– Kopparfors är en aktiv och långsiktig skogsbrukare, det är viktigt för mig, säger han och tillägger att han är stolt över att företagets ägare stoppar in betydande belopp i forskningsprojekt som handlar om hållbart nyttjande av skogsresursen.
– Det är många intressenter som drar i skogen. Det är många som ser en möjlighet att ersätta fossila råvaror med trä och cellulosa. Skogen ska alltså räcka till väldigt mycket mer än bara virke och papper. Och då vill det till att vi sköter den klokt, säger Pelle Mellström som ser fram emot att snart ha en doktorand vid sin sida och därmed få mer vetenskapligt stöd vid framtida beslut om åtgärder.
Mer Wij herrgård på Kuxa.se
