Den vackra engelska parken i Axmar bruk är inte bara ett omtyckt besöksmål för människor. Den är även hem åt 11 av Sveriges 19 fladdermusarter.

– Det är ovanligt, speciellt så här långt norrut, säger Jan Stagenmark, certifierad naturguide och granne med engelska parken.

Hans eget intresse för fladdermössen väcktes omkring 2016-2017, när han och hustrun Ulrike under en promenad i parken stötte på en kvinna som gick omkring med en massa blinkande utrustning. Det visade sig att hon kom från länsstyrelsen i Jönköping, och var där för att inventera fladdermössen. Det görs två gånger om året, och då placerar man ut inspelningsutrustning på sex olika platser i parken. Genom ljudinspelningarna kan man höra hur många fladdermöss som rör sig i området, och man hör även skillnad på de olika arterna.

Anledningarna till att fladdermössen trivs i Axmar bruk är flera.

– Det finns gott om ädla träd i engelska parken, med bohålor och bark att krypa in under, säger Jan. Stenmuren som omgärdar parken erbjuder boplatser och skydd. Hyttan och alla jordkällare i byn erbjuder en jämn temperatur som fladdermössen tycker om.

Detektorn som Jan använder på sina fladdermussafaris, för att höra om det är fladdermöss i närheten.

Och att det finns gott om mat är naturligtvis en av det viktigaste anledningarna. Myggor är favoritmaten. En fladdermushane kan fånga 1 500 mygg per dygn, och det fångar den in på ett par timmar. En hona med valp kan fånga 5000-7000 mygg per dygn, för att kunna ge mjölk till valpen.

– Det är ekologisk myggbekämpning, säger Jan.

Fladdermushonorna föder en valp per år. Om det är dåligt med insekter på våren så kan honan välja att inte skaffa en valp det året. Bara ungefär hälften av valparna överlever. De faller offer för rovfåglar, och många drunknar då de inte har hunnit lära sig att pejla avståndet till vattenytan när de ska dricka.

Sveriges fladdermöss är rödlistade, inte bara för att de är lättfångade byten för ugglor, falkar och hökar. Vindkraftverk är ett stort hot mot fladdermöss, och ljusföroreningar.

– Städer, slott och kyrkor är idag ofta upplysta, berättar Jan. Det gör att fladdermössen tror att det är dag, och då kommer de inte ut för att äta.

I Axmar bruk finns inga närliggande vindkraftverk, och inte mycket ljusföroreningar. Det är ytterligare faktorer till att fladdermössen trivs så bra där.

Springan i holken ska vara högst 2 cm, för att skydda fladdermössen från rovfåglar

Med ekonomiskt stöd från Leader Gästrikebygden, och med praktisk hjälp från grannar, så har Jan byggt 40 fladdermusholkar som han placerat ut i Engelska parken. På nätet finns det flera olika modeller av holkar som man kan välja att bygga. Jan har valt den norska modellen.

– De ska kunna krypa in underifrån, och springan ska inte vara mer än två centimer, så att inga rovfåglar kommer åt dem, berättar Jan.

Holkarna ska placeras 2,5 - 3,5 meter upp på en trädstam, i söderläge. Eftersom fladdermössen inte ser bra i mörker så är det bra om det är fritt från kvistar runt omkring.

– Holkarna är deras sommarstugor, säger Jan.

Muren erbjuder boplatser och skydd för fladdermössen

På vintern går de i dvala och då väljer de frostfria sovplatser, som till exempel jordkällare och vindar.

– Det kan vara svårt att veta om man har fladdermöss hemma, berättar Jan, för råttbajs och fladdermusbajs ser likadant ut.

Om man petar på spillningen med en pinne, så kanske man kan lista ut vilket djur man har besök av. Råttbajs är nämligen segt, medan fladdermusbajs ramlar sönder.

En av fladdermusarterna (Trollpipistrell) i Axmar bruk överger Sverige och flyger till Frankrike under vintern. På våren kommer de tillbaka, och då har mammorna flugit med sin unge på ryggen i 200 mil.

Den största fladdermusen i Axmar bruk är Stor brun fladdermus. Den har ungefär 40 cm i vingspann. Den minsta heter Dvärgpipistrell och väger cirka fyra gram.

– Eftersom människor drar till sig mygg och fladdermössen äter mygg, så kan de komma riktigt nära under våra fladdermussafaris, berättar Jan.

KUXA.SE