Ockelbos arkiv har blivit bok - intervju med författaren
Anja Helldal är upprymd och glad. Äntligen är boken färdig och i sitt arbetsrum i hemmet i Ockelbo berättar hon om hur allt började. Boken ”Ur Ockelbos kommunarkiv - Förskingring, översvämningar och förrymda mördare” är berättelser som tidigare publicerats i Kuxabladet, men som Anja bearbetat för boken. En bok är något hon alltid velat skriva och nu är den färdig. Boksläpp med signering blir det på Ockelbo folkbibliotek den 18 mars. Men hur började allt?
Anja Helldal, i sitt arbetsrum. Foto: Henrik Westberg
– Jag var kommunarkivarie i Ockelbo med starten 2011, berättar Anja. Ulf Gräsberg, som grundade Kuxabladet, var nyfiken på arkivet och undrade om jag kunde skriva för tidningen.
– Det lät spännande och jag tycker ju om att skriva, men frågan var om det fanns något att hitta?
Anja behövde inte vara orolig, samtidigt som det grundläggande arbetet med att ordna kommunens arkiv tog sin början hittade hon intressanta uppslag här och där.
– Det mesta var ur protokoll som jag stötte på då jag sökte efter andra saker som efterfrågades. Jag snubblade över saker.
När Anja började som arkivarie hade tjänsten inte funnits tidigare i Ockelbo kommun och arkivet var både eftersatt och även något misskött under åren.
– Det blev en hel del arbete med att fysiskt ordna arkivet och se till att de äldre handlingarna från 1800-talet inte gick sönder under sin egen tyngd.
– Att hålslå 1800-handlingar bara för att kunna bläddra i dem är ingen vidare bra idé.
Anja hittade många intressanta uppslag.
– Till exempel artikeln ”Elden är lös” där fyra pojkar pekade ut en man som skyldig till att ha anlagt branden. Och med det som enda underlag blev mannen dömd.
– Jag har mest summerat och försökt skriva på ett roligt sätt, men bibehållit det att arkivhandlingar inte dömer, och att det sällan finns vinklingar i källmaterialet.
Anja berättar att äldre protokoll ofta är mer utförligt skrivna än nyare. Det äldsta som tas upp i boken är ett kungligt brev från 1849 och det nyaste är den förrymda polismördaren som var i Ockelbo 1992.
Anja skrev artiklarna månadsvis och eftersom arbetet gagnade kommunens lokalhistoria och fick upp intresset för kommunens arkiv lät den dåvarande bibliotekschefen Kerstin Olsson och även den dåvarande kommunchefen Lars Sjödin, Anja skriva under arbetstid.
Det blev till och med så att arbetet för Kuxabladet gjorde att Anja sökte mer information om byarna än vad hon annars hade gjort.
– Jag tyckte att det skrivits för lite om Lingbo, som exempel, och det beror på att Lingbo tillföll Ockelbo kommun först på 70-talet. Då sökte jag mig till Kungliga bibliotekets scannade tidningar – de finns tillgängliga på nätet – för att hitta äldre handlingar. Något jag inte gjort utan arbetet för Kuxabladet.
– Kuxabladet har därför verkligen berikat kunskapen om kommunens lokalhistoria. Till exempel om hur Åmot ville bilda en egen kommun under 1920-talet. Det är det ingen åmotsbo som minns idag.
Anja har alltid skrivit och hon berättar att hon skrev så pass mycket under tonåren att hon fick ont i högerhanden och då fick börja skriva med vänster hand.
– Anteckningsböckerna finns kvar, jag har inte hjärta att slänga dem, men jag vågar inte bläddra i dem, säger hon med ett leende.
– Arbetet med texterna till Kuxabladet och nu den här boken har gjort att berättelser ur historien dykt upp som ingen tidigare hört om. Saker som sedan länge varit bortglömda.
Även om skrivandet under tonåren mest var fiktion som romantik och fantasy blev boken hon håller i idag något helt annat.
– Det blev något verklighetsbaserat. Men jag har fått fabulera lite i alla fall. I artikeln ”Elden är lös” skrev jag ut hur de olika huvudpersonerna tänkte.
– Men i huvudsak är jag noggrann med källförteckning och att ange artiklar och citaten är ordagranna.
– Arbetet med texterna till Kuxabladet och nu den här boken har gjort att berättelser ur historien dykt upp som ingen tidigare hört om. Saker som sedan länge varit bortglömda.
– Exempelvis om pandemin 1918 i artikeln ”Tristess mot pest”, då människor isolerades. De stängde skolor och förbjöd tillställningar.
– Hade boken kommit ut precis när jag slutade som arkivarie 2019 hade vår nuvarande pandemi inte hunnit bryta ut ännu. Men den gjorde att jag kunde dra paralleller. För det första dog det otroligt många fler i spanska sjukan och folk på den tiden hade det mycket sämre ställt och kunde absolut inte fördriva tiden med att se serier på Netflix under karantän.
Den 18 mars kommer Anja sitta och sälja och signera boken på Ockelbo folkbibliotek mellan kl 10-14. Med uppehåll för lunch då Lola kommer ha musikunderhållning. Upplagan är begränsad till 100 exemplar, så se till att komma i tid om ni är intresserade.
Fler lokala boksläpp på Kuxa.se
