Livet på landet - ljusglimtar bland orosmoln
20220228
Min man är hemvärnssoldat och har ibland planerade övningar där han är borta hemifrån i perioder.Just i februari hade vi en sådan period där han skulle vara borta i 10 dagar. Inför en sådan resa brukar vi planera lite extra och se till att det finns foder hemma, att jag har en traktor som startar och så vidare - jag ska ju klara av jobbet på gården plus mitt vanliga jobb utan allt för mycket strul.
Hur tror ni det gick?
Det tog bara ett par timmar efter att jag skjutsat honom till tåget som det låg ett litet och alldeles för tidigt fött lamm i fårhuset.
Tackan stod där som ett fån och stirrade på den lilla krabaten som inte vägde mer än ett smörpaket. Hon visade inga som helst tecken på att vara intresserad av lammet, hade knappt slickat på det. Jag stirrade på henne och sedan på lammet, tänkte att det här kommer ju aldrig att gå vägen.
Fort som attan stoppade jag resolut lammet innanför tröjan, blöt och kladdig som han var. Kände att lammet andades kort och fort och att det skakade. Sprang in i huset, torkade av lammet, bytte tröja och stoppade in honom där under igen. Ut till tackan, visade upp lammet som hon inte ville veta av, mjölkade ur henne lite livsviktig råmjölk och in i huset igen. Jag hade köpt hem lite mjölkersättning för lamm just ifall det var något som skulle strula med kommande lamningar men det var ju inte tänkt än på ett tag. Fick fram en nappflaska och tvingade i den lilla både lite råmjölk och lite ersättning, sedan var det dags att ansluta till diverse online-möten med jobbet. Så mina kollegor och även stora delar av Region Gävleborgs vårdpersonal fick stifta bekantskap med en något skitig, trött och stressad småbrukare med ett litet och slött lamm under tröjan där jag med andan i halsen anslöt till mötet lite sent.
Fort som attan stoppade jag resolut lammet innanför tröjan, blöt och kladdig som han var.
Så satt vi sen de kommande två dygnen, han under min tröja och jag knallande omkring på gården eller sittandes vid datorn. Det var precis som att ha en bäbis igen, ingen sömn och en massa nappflaskor! Men vet ni, han överlevde mot alla odds! Han är nu full av liv, bräkande och hoppande omkring här hemma. Han heter Ull-rik och har fått två kompisar till då en tacka till fick trillingar någon dag efteråt men bara tog till sig det ena av de tre lammen.
Vad gör man då av flasklamm om man är lite för lat för att stappla ut i fårhuset flera gånger på nätterna för att ge dom välling? Jo man installerar sina flasklamm i badrummet! Där bor de på nätterna och är ute i en box om dagarna. Perfekt men inte helt normalt kanske!
En några veckor gamal kyckling vars fjun nu börjar bli fjädrar. Den fick snabbt komma tillbaka in i värmen igen efter att fotot var taget.
På större får-gårdar har man ofta andra lösningar men den här gången fick vi helt enkelt trolla med knäna. Till nästa år har jag en helt annan möjlighet att styra när lamningen kommer igång och kan anpassa mitt fårhus annorlunda.
Livslust
Mitt i detta med lammet så börjar det kläckas kycklingar i äggkläckaren också!
De är så otroligt söta när de kryper ur ägget och efter ett par timmar har de torkat och blivit fluffiga små dunbollar. Deras livskraft är så stark. Någon timme efter att de kläckts letar de mat och dricker vatten, helt på egen hand. Fantastiskt.
Några av er har säkert hälsat på kycklingarna för de fick bo i rummet där vår självplockskyl står. De och kommande kycklingar och ällingar är till salu ifall någon är intresserad.
De 10 dagarna då min man var borta kändes som en smärre evighet för det fortsatte att gå troll i allt jag tog i. Ingenting fungerade, en tacka blev sjuk så veterinären behövde komma hit, jag hade
smältvatten som svämmade över på fel ställen och allt ni kan tänka er gick fel. Lägg till sömnbrist på det och räkna sedan ut hur glad jag var när han kom hem igen. Jag tänkte att nu minsann är det min tid att vila lite, komma ikapp på jobbet och ta det lugnt.
Vad händer då? Jo vi får Covid och blir rejält sjuka båda två. Så vår februari var inte någon lättsam månad precis. Nu mår vi bra igen och i perspektiv till hur många som drabbats mycket värre av pandemin så ska vi inte alls klaga. Vi har lärt oss massor av denna hektiska period och är otroligt tacksamma över att det inte blev värre än såhär.
Orosmoln
Däremot finns det orosmoln på himlen, både för mig som småbrukare men också för alla större lantbruk och därigenom även för alla konsumenter.
Det är väl ingen som undgått att vi drabbats av höga bensinpriser, höjda elkostnader och även stundande höjda matpriser. Kriget i Ukraina har enorma konsekvenser på alla plan
Det är väl ingen som undgått att vi drabbats av höga bensinpriser, höjda elkostnader och även stundande höjda matpriser. Kriget i Ukraina har enorma konsekvenser på alla plan, framför allt för alla de civila som drabbats hårt men också konsekvenser för världsekonomin och därigenom jordbrukssektorn. Priset på till exempel vete och konstgödsel steg på grund av Covid till rekordsiffror redan innan kriget och som det ser ut nu kommer de inte sänkas inom överskådlig framtid utan öka ytterligare. Det är en osäker framtid för alla som redan har små marginaler.
Foton: Henrik Westberg, Kuxabladet.
Lantbrukare överväger att inte plöja och så sina marker för de har inte råd att använda sina traktorer, köpa in utsäde och gödsel. Prishöjningar på foder är att vänta, både hö och säd kommer bli säkert dubbelt så dyrt för mig att köpa in och någonstans går smärtgränsen för hur mycket jag kan höja äggpriserna, hur mycket pengar min gård kan ligga ute med och när jag måste sluta med djuren.
Det är en orolig tid där jag gräver ner näsan i den mjuka ullen på ett av flasklammen, känner hur deras livsglädje får fylla mig och stilla min oro för en stund.
Tidigare delar av krönikan Livet på landet
