Livet på landet: Grisar och ägg-priser
Nu har årets grisar kommit till gården! Fem små trynen hämtades och resan hem gick jättebra.
Grisarna sov mest hela vägen och när vi stannade för att kolla läget blev de mest irriterade på att vi väckte dem från skönhetssömnen. De bor i sin hydda först i några dagar innan de får komma ut i stora hagen och testa hur livet på Säbyås gård är. I år ska de gå i en hage runt dammen och ska förhoppningsvis göra underverk mot allt sly som växer i vattenbrynet. Förra årets grisar röjde bort allt sly nere i hagen på åkern och marken där är superfin nu. Grisar är verkligen helt fantastiskt verksamma som ogräs- och slyborttagare, plus att de är väldigt trevliga att umgås med.
En fråga som fick mig att fundera
För ett tag sedan fick jag en kommentar från en person som tyckte att det var synd att jag inte kunde ha samma pris på äggen som exempelvis Lidl eller ICA har. Jag svarade att det givetvis inte var möjligt men personen framhärdade och tyckte det var konstigt att det inte gick. Underförstått att jag försökte lura personen på pengar genom att ha högre priser.
Den här diskussionen har legat kvar i bakhuvudet hos mig och jag tänkte prata lite om småskaligt lantbruk och pengar här.
Varför är småskaligt producerad mat dyrare?
En liten gård behöver ofta köpa in fler saker än en större gård, det kan vara till exempel foder, strö eller andra tillskottsvaror. Man är helt enkelt inte självförsörjande på alla stegen som behövs för att producera sin vara.
Att sälja varor från sin gård kan vara både tids- och arbetskrävande, vilket inte alltid betalar sig när producenten konkurrerar med livsmedelsjättarna. Varje försäljningskanal har fördelar och nackdelar. Valet beror bland annat på vilka produkterna är, hur mycket tid och kompetens man har kring försäljning, och om man som producent vill ha direktkontakt med konsumenterna eller inte.
Varje djur som skickas på slakt och där vi tar tillbaka köttet i form av köttlådor eller styckdetaljer kostar pengar. Slakteriet tar betalt för vilken typ av styckning du vill ha, kartongerna köttet läggs i, skyddsplasten i kartongen, vaccumpåsarna, etiketterna och självklart tiden det tar för dem att stycka och mala färs. Om man skickar kossor på slakt och vill ha hängmörat kött får man betala för varje dag slaktkroppen hänger på slakteriet utöver styckavgifter och annat. Sedan kostar det att köra dit djuren och hämta hem köttet.
Oftast är det två arbetsdagar som går åt plus bensin. Varje köttbit som säljs kräver också marknadsföring, förvaring i kyl eller frys, olika sorters kundkontakter, tid för att synas i sociala
medier, tid för att stå på marknader och tid samt turen att hitta nya kunder och så vidare, och så vidare.
Om man istället säljer till slakteriet direkt och inte tar tillbaka köttet så slipper man all hantering och alla extra utgifter men får då ett lägre kilopris för sitt kött eftersom de inte betalar så mycket. Köttet går då via uppköpare, grossister, lager, handlare med flera och till slut finns det att köpa i någon matbutik. Väldigt sällan i en matbutik nära dig dock, det mesta av köttet och mjölken som produceras i Gävleborg säljs i Stockholm.
När vi slaktar lamm så skickar vi även skinnen på beredning, detta bokas direkt vid slakttillfället och skinnen skickas direkt till garveriet. Att bereda skinn är kostsamt, i alla fall om du vill skicka till Sveriges enda garveri som kan erbjuda ekologiskt beredda och tvättbara skinn där processen är miljövänlig och utförs med ett stort kunnande. Och såklart vill man ha högsta kvalitet på skinnen när man väl lägger pengar på det. Oftast dröjer det sex månader innan man får tillbaka sina fårskinn och kan börja sälja dessa på marknader och liknande.
Visste du att grisar faktiskt kan simma? Vi får se om de tar ett dopp sedan när sommarsolen värmer som mest. Foto: Rebeca Carlander
Sammantaget är utgifterna för slakt, packning, skinnberedning och allt annat väldigt höga för oss som gärna vill sälja våra egna produkter direkt till kunden på hemorten.
När det gäller äggförsäljningen så behöver vi köpa in äggkartonger, etiketter och stämplar. Varje äggkartong kostar oss ungefär samma som ett sålt ägg, även fast vi beställer hem cirka 1000 stycken varje gång. Ska man få ner priset mer behöver man beställa hem 10 000 kartonger och det har vi helt enkelt inte plats med då kartongerna lätt blir fuktiga och måste förvaras inomhus i ett uppvärmt utrymme. Etiketterna kostar ett par kronor styck trots att vi beställer i bulk på det billigaste stället vi hittat, samt har designat dem själva för att ytterligare hålla kostnaderna nere.
Om jag säljer ägg utanför kommungränsen behöver äggen vara stämplade med ursprungskod och vårt specifika produktionsnummer. Stämplar med bra kvalitet och det speciellt livsmedelsgodkända bläcket beställs enklast från England, som nu inte är medlem i EU längre vilket gör att jag behöver betala tull utöver kostnaden för själva stämplarna.
Äggkartong, etikett och stämpel är nu uppe i ungefär priset av två ägg per kartong. Ska vi sedan räkna med fodret varje höna äter behöver vi dra bort rätt många fler ägg från äggkartongen. Den lilla vinst som är kvar per äggkartong ska betala bland annat hönsens el, vatten, strö, inköp av nya höns, förbrukningsmaterial, reparationskostnader och så vidare.
Men lön då? Ja du, tänk om man kunde leva på ett litet lantbruk! Det kan man inte. I alla fall inte om man vill ha ut en vettig månadslön. De pengar som tjänas in går direkt tillbaka till företaget vilket naturligtvis är jättebra och vår lön är i andra värden än det rent ekonomiska.
Vi har tillgång till färska ägg, eget kött, fina fårskinn, underbara djur, kan odla grönsaker i egen dynga, kan höra grisarna böka lyckligt, kan se hönsen picka mask och en rad andra exempel. Det är en stor löneförmån tycker jag!!
Men det är svårt att leva på något lantbruk överhuvudtaget faktiskt, även om du har flera hundra kor/får/höns/grisar plus stora arealer, tar eget foder, får stora summor i EU-stöd, säljer stora mängder kött eller liknande. Visst känns det lite fel?
