En pizzeriaprofil på återbesök

Emiliano Kanetidis är i Ockelbo kort och gott kändsom Emilio, han var tidigt med och etablerade pizzakulturen på orten. Kuxabladet träffar Emilio i samband med att han besöker pizzeria Atalanta.

– Det fanns en pizzeria här, som hette Hawaii, som togs över av mig och en till grek. Vi kände att namnet inte var bra och pizzerian fick döpas om till Athena. Det här var 1987, berättar Emilio.

Emilio kom till Sverige 1966, då han var åtta år gammal och flyttade tillsammans med sin mamma till mormor som bodde i Uppsala. Yrkeslivet inleddes med att han började jobba extra på en lokal pizzeria innan han fick tips om en tjänst i Strömsund som pizzabagare.

Emilio på besök hos Pizzeria Atalanta Foto: Henrik Westberg

– De var två bröder som ägde den, jag blev där i två år. Den ena brodern hoppade av och den andra köpte pizzeria i Ockelbo och anställde mig.

Första tiden var tuff, pizzerian vi tog över hade dåligt rykte och det var dåligt med jobb.

– Jag jobbade tre månader utan lön. Fanns det inga jobb kunde jag inte kräva betalt. Jag sa att vi måste göra något. 

De började ha kampanj med att läsk och pizzasallad ingick och sakta men säkert började kunderna komma. Pizzerian hamnade i Emilios ägo efter en tid, han hade svårt att få lån för att köpa verksamheten.

– Men efter ett halvår löste det sig. Senare har jag även haft pizzeria i stationshuset och jobbat som bagare på Sadelmakaren i Ockelbo. Efter att restaurangen Sadelmakaren stängde fortsatte Emilio med att baka pizza i lokalerna och fanns kvar där till 2006. Därefter flyttade han till Bollnäs.

Men karriären som pizzabagare var inte över. Sista tiden innan pensionen var Emilio verksam i Arbro.

– Jag jobbade stenhårt för att få det att gå ihop och hade inget liv. Ifjol sålde jag pizzerian och gick i pension, vid 67 års ålder.

– Men visst har jag bakat en och annan pizza även sedan dess. Här på Atalanta och även i Valbo köpcentrum.

Vad är hemligheten med en bra pizza då, undrar vi?

– Det finns ingen hemlighet, alla har sina egna recept. Då jag kom till Ockelbo fanns ett recept på deg uppsatt på väggen i pizzerian, det första jag gjorde var att knöla ihop lappen och slänga den.

– Om jag skulle ge mitt tomatsåsrecept till Masum här på Atalanta så skulle han inte ta det. Alla tycker de vet bäst.

Emilio har aldrig tröttnat på pizza som maträtt trots alla år i branschen.

– Jag har ingen favorit egentligen, jag äter många sorter. Pizzan här på Atalanta gillar jag, den är god.

Emilio minns att skoltidningen En spänn gjorde ett pizzatest i Ockelbo.

– Jag visste ju inte det då, det kom in två smågrabbar och köpte pizza. Dessa tog de med sig och åt tillsammans med sina klasskompisar, sen kom det ut i tidningen som ett smaktest.

– De gillade min pizza bäst, det kändes roligt. 

– Jag fick senare höra att en av konkurrenterna hade ringt upp barnens föräldrar och undrat hur de kunde skriva så illa om deras pizzor. Av barn och fyllon får man höra sanningen är allt jag har att säga om det.

I skrivande stund laddar Emilio upp inför fotbolls VM, där är inte Grekland med.

– Men även om de varit med så klappar mitt hjärta för Sverige. Det är mitt hem, jag tycker Grekland är fint men känner mig utanför när jag är där.

– Jag har fått kämpa för allt jag fått, men det jag har har Sverige givit mig. Jag är evigt tacksam att mormor tog oss hit, avslutar Emilio.

När vi är på väg bort med bilen efter intervjun hejdar Emilio oss för ett sista uttalande.

– Jag kanske ska flytta tillbaka till Ockelbo, här har jag trivts bra. Vi får se.