Därför heter Bergby Bergby

Kanske hade Hamrångeborna tyckt att samhället och tillvaron ändrades för fort i mitten av 1800-talet.

Vy från Berg med Hamrånge Kyrka i bakgrunden, som uppfördes 1854. Foto: Henrik Westberg

Det svenska samhället förändras markant runt mitten av 1800-talet. Många förändringar berodde på beslut från statsmakten som får genomslag i lokalsamhället, annat beror på lokala beslut. En del av samhällsförändringarna är nationella eller internationella. Nedanstående text visar på en del förändringar. En del av dessa kommer längre fram att få stora effekter.

Kyrkan i Hamrånge.

Ända sedan 1200-talet har Hamrångeborna besökt sin medeltidskyrka. På 1800-talet blir den för liten och är i stort behov av restaurering. År 1810 finns det 1411 mantalsskrivna invånare, femtio är senare har gruppen vuxit till 2421 st. en befolkningsökning på 70% 

Den 16 april 1849 hålls för sista gången gudstjänst i kyrkan som i över 500 år varit socknens samlingsplats. Två månader senare början man att riva kyrkan. På Prästberget, på  andra sidan vägen, börjar uppförandet av den nya kyrkan, vilken invigs 16 juli 1854. En jätteförändring för sockenborna.

Postverksamhet  

På 1600 talet fick Sverige ett postväsende, postvägen norrut gick via Hamrånge. Detta kom att förändras med införandet av enhetsporto och frimärken, första frimärkena kom ut 1855. Tidigare hade portot varit beroende av hur långt försändelsen skulle fraktas nu blir det samman porto bara beroende på vikten och ett undantag för lokalporton. Runt om i Sverige upprättas många poststationer. 

I Berg upprättas 1865 en postanstalt med stämpeln Berg, i bruk 1869 till 1874 då den ersätts med stämpeln Bergby. Att man bytte namn berodde på att Postverket av misstag hade givit adressen Berg till en ort i Östergötland. Postverket uppfann en ny postadress, Bergby. Det fanns inget samhälle som hette Bergby i Hamrånge socken utan namnet bestämdes av Postverket, som kom att bli namnet på Hamrånges centralort.  Viksjö fick en postanstalt med stämpel Wik 1874 till 1877. Övriga Hamrångorter fick sina postanstalter och stämplar senare.

Skolan

År 1842 beslöt riksdagen om allmän folkskola. Redan 1827 uppfördes ett skolhus  nära kyrkan. Detta skolhus kom sedan att flyttas tvärsöver vägen för att bli Hamrånges kommunhus. I Axmar bruk uppfördes ett skolhus 1867. Övriga orter fick vänta på uppförandet av egna skolhus.

Industri

I slutet på 1600-talet etableras tre järnbruk i Hamrånge, Axmar bruk, Vifors och Viksjö. På den tiden reglerar staten verksamheten. Så bestäms bland annat hur mycket bruken fick producera och i vilka skogar man fick fälla träd till kolmilor.

Näringslivet är strikt reglerat. Detta ändras genom lagar om näringsfrihet 1846 och 1864.

I Hamrånge läggs tysksmidet ner på de tre järnbruken och en ny anläggning uppförs  i Axmar bruk närmare kusten. En ny masugn, fem stycken Lancashirugnar och ett valsverk uppförs. Anläggningen tas i drift 1861.

Orsakerna är inte bara nya lagar utan även nya metoder.  I Axmar uppförs en herrgård(slott) 1866 på platsen för det ursprungliga järnbruket.

Från England kommer Bessemermetoden, introducerad av konsul Göransson i Högbo/Sandviken vilken utgör grunden till Hofors, Forsbacka och Sandviken. 

Även Lancashiremetoden kommer från Storbritannien så även valsverket konstruerat av engelsmannen Cort, det är kring dessa Axmars Jernverk byggs.

Norrsundet som industriort

År 1868 startade en två-ramars ångsåg på platsen. En plats som var så okänd att man döpte sågen till Hamrånge ångsåg, åtta år senare döpte man om den till Norrsundets ångsåg. Platsen kom under 1900-talet att bli Hamrånges största arbetsplats.

Tidigare hade platsen fungerat som fäbod för Totrabönderna och hamn för in och utskeppning av järn och trävaror. I åmynningen byggde Totrabönderna, 1856 en skonare som döptes till Fritjof och även en brigg Olaus som sjösattes 1868, även den byggd av Hamrånges bönder.

Hamrånge socken blir Hamrånge kommun

Sverige fick nya kommunallagar 1862. På landsbygden hade sockenstämman avgjort för socknen gemensamma frågor oberoende  om de var av kyrklig karaktär eller världslig karaktär. Det fanns då cirka 2500 socknar varav Hamrånge var en. Kyrkoherden var den självskrivne ordföranden.  

Hamrånge sockens utgifter, slutet av 1850-talet, fördelade sig för väghållning 3497 riksdaler, skjutskostnader 3684 rd., fattigförsörjning 500 rd., kyrka och skola 2552 rd., diverse ersättningar 1956 rd. för sockens tjänstemän och rotering   1282 rd. (ordet syftar på att en grupp gårdar bildar rote som ansvarar för ett antal gemensamma frågor). Siffrorna är i riksdaler vilket motsvarade knappt 60 kronor i dagens penningvärde.

Den nya kommunallagen bröt sönder detta gamla system. De gamla socknarna blev nu kyrkliga kommuner. För icke kyrkliga frågar skapades borgerliga kommuner av två slag dels landsting (sekundära  kommuner) och ”vanliga” kommuner (primär kommuner) i dessa fick både män, kvinnor och företag rösträtt. Rösträtten grundade sig på jordinnehav, förmögenhet och inkomst. Grunden till kommunalt självstyre och kommande rösträttsreformer var nu lagd.

Tvåkammarriksdagen införs

Sedan medeltiden fanns en fyrståndsriksdag med adel, präster, borgare och bönder. Varje stånd hade en röst. 1865-66 avskaffades denna riksdag och en tvåkammarriksdag infördes. Till andra kammaren infördes direkta personval och till andra kammaren indirekta val via ett elektorssystem.

Detta fick inte så stora effekter på gräsrotsnivå då, effekterna kom senare. Varje man som hade en inkomst på 1000 riksdaler eller en fastighet värd 5000 riksdaler hade en röst.

Bondsonen lantbrukaren Erik Westin blev invald i andra kammaren 1878. Han kom att sitta i två omgångar 1878-1883 och 1888-1890 för Lantmannapartiet.

Rösträttsreglerna var fördelaktiga framförallt för självägande bönder. Han var riksdagsman för Hamrånge, Hille, Ockelbo och Valbo. 

Mynt och mått

Riksdagen tog 1875 beslut om att införa ett decimalsystem. Vi fick nya mått och vikter. Schillingen blir öre 1858 och 1873 ersätts riksdalern av kronan. Decimalsystemet för vikt och längd införs 1855, metern som grundläggande måttenhet införs i Sverige 1875 för att under 10 år genomföras. Aln, skålpund, fot och liknande längdmått och vikter skall bytas ut.

Skottet på Vifors 

Bernt von Schinkel ledde i mitten av 1800-talet förändringarna, av järnhanteringen i Hamrånge. Han bodde på Vifors herrgård. Han var sängbunden efter ett fall som ledde till ett benbrott och efter en månad var han  övertygad om att han skulle bli sängliggande. Han beordrade då fram sin pistol, gammal miltär som han var och ändade i feb.1882 sitt liv med ett pistolskott i pannan. 

Källor:

Hamrångebygden genom tiderna av Marianne Lundqvist, Gävle 2004

Hamrångeboken redaktör Per Wikberg, Gävle 1982

Axmar bruk 350 år minnesskrift redaktör Bo Ulfhielm m.fl. Boktryckarna 2021

Gustaf A. Aldén Medborgarens bok Stockholm1896.

Carlsson /Rosén Sveriges historia del 2.

Gästriklands kulturhistoriska föreningens årsbok 2016 och 2024

Norrsundets sågverkshistoria, Sandviken 2012