Anjas arkiv: Böcker åt alla

Anjas arkiv: Böcker åt alla

En av de häftigaste handlingarna som finns i Ockelbos kommunarkiv folk- och sockenbibliotekets första utlåningsjournal. Det är en bastant bok som löper mellan 1865-1902, där alla låntagare (inklusive hemvist) och deras lån finns uppskrivna under nära fyrtio års tid. Tyvärr är den även till sin natur otymplig ur forskningssynpunkt, såvida man inte vill sammanställa historisk statistik förstås.

Men om man exempelvis är släktforskare och hoppas finna någon släktings kvällslitteratur, blir man tvungen att läsa sida upp och sida ner i hopp om att ett bekant namn ska dyka upp i den löpande listan

Den första låntagaren var Jan Persson från Pålmyra, följd av Jon Jönsson och snickare Palm, båda från Åbyggeby. De var in den första januari 1965 för att låna ”Pietisten”, ”Christi afskedstal” respektive ”Predikningar öfver Nya Testamentet.” Det är i stort sett den typen av litteratur som erbjuds, men ”Barntidningen” är också flitigt lånad och även saker som ”Zweigbergks räknebok” och ”Naturläran” syns i rullorna.

Den 13:e augusti 1896 samlas folkbibliotekets styrelse för första gången. Man börjar med det viktigaste, att slå fast reglementet. Vad gäller litteraturen blir det likt sockenbibliotekets urval:

”Biblioteket bildas af sådana böcker, hvilka dels är kristligt-religiöst uppbyggda och ej stå i strid mot Kristendomen och vår luterska läras grundsanningar, dels lättfattliga historiska, geografiska och naturhistoriska skrifter och dels skrifter i landtbruk, landthushållning, politik samt skrifter för barn

och ungdom och andra till upplysning ländande arbeten.”

Biblioteket ska även ha en föreståndare, ”hvilken med erforderlig skicklighet förenar nog välvilja för saken att befattningen utan arvode bestrida.” Volontärarbete, med andra ord. Bibliotekarien, å andra sidan, försäkras ”skäligt arvode” för sitt arbete med utlåningen. Den förste gratisjobbaren blir handelsföreståndaren Pettersson, och förste bibliotekarien är folkskolläraren Nordenfors.

Bibliotekets första hem är en lokal i flickskolan i Rabo. I fråga om böckerna själva, så bekostas dessa med medel från kommunens hundskattekassa.

Saker och ting flyter på i ganska jämn takt under många år. Böcker slits ut och ersätts, liksom bibliotekarier. Tjänsten går från Nordenfors till folkskolläraren E Berglund 1898, och vidare till handelsföreståndare P Ekelund 1900. När denne avlider 1906 får hans dotter Elisabeth jobbet, vilket hon i praktiken redan skött under faderns sjukdom (§1 13 december 1906). Hon förblir på denna post ända till 1931.

Vissa avbräck i lugnet kan ses, exempelvis beklagar sig styrelsen den 18e oktober 1917 över att man inte kunnat sköta utlåningen på ett helt år, eftersom man saknat lokal. Livsmedelsnämnden hade behövt ta rummet i Raboskolan i besittning, och därmed var biblioteket hemlöst tills de flyttade på sig. Den 28:e september 1925 konstateras att det inte köpts in en enda ny bok sedan 1916!

Anja Helldal skriver berättelser utifrån Ockelbo kommunarkiv.

Men det sker förstås trevligare saker också. Den 12:e februari 1927 beslutas att biblioteket för första gången ska ha en särskild avdelning för barn-och ungdomslitteraturen. Det kan ha betytt att denna litteratur fick ett par egna hyllor i de två eller tre bokskåp som fanns att tillgå, men det var ändå en förändring värd att notera. 

En större omvälvning sker i början av 30-talet. Biblioteket ska för första gången få en dedikerad lokal, i kommunalhuset, och när styrelsen studerat byggmästare Gustaf Petterssons ritning uttalas att man ”ansåg rummet bliva passande för ändamålet och beslöt att livligt

tillstyrka kommunalfullmäktige att anta beslutet” (§1 17e oktober 1930). (Det är alltså det som idag är känt som gamla kommunalhuset, vid kyrkan.)

Men det där med ”passande för ändamålet” höll inte i evighet, förstås. Om vi nu hoppar fram till den 8:e maj 1952 (§5) ser vi att styrelsen diskuterar det faktum att folkbiblioteket har ”det sämsta utrymmet” (det finns vid det här laget flera filialer ute i byarna), och har stort behov av en bättre lösning. Men den fick man vänta på, ända fram till 1970…

En intervju med Ulf Ivar Nilsson

En intervju med Ulf Ivar Nilsson

Människor från förr - en resumé

Människor från förr - en resumé

0