Livet på landet: Frigående fjäderfän och glada grisar
Säbyås gård, oktober 2025. Foto: Rebeca Carlander
Sommaren har definitivt passerat och hösten har gjort entré med buller och bång. Livet på gården är inne i en väldigt arbetsintensiv fas nu när alla djuren ska in från betet. Hönsen har levt livet ute på åkern hela sommaren och under tiden har hönshuset städats ut, väggarna kalkats och vissa förbättringsarbeten utförts så allt är fint och fräscht tills när de ska in igen.
Eftersom höns inte går att valla eller locka på så behöver vi vänta tills det blir mörkt så att alla höns gått in i husvagnarna innan vi åker ut och kopplar på vagnen och drar upp den till ladugården. Sedan smyger vi in i husvagnen med pannlamporna på lägsta ljusstyrkan för att inte väcka upp dom, det blir väldigt kackligt och stökigt då, och bär sedan in varje höna för sig och placerar dom i hönshuset. Så när dom vaknar nästa dag så är dom inomhus i lugn och ro. Denna manöver tar en stund när man har två husvagnar med totalt ca 300 höns, men det är ett bra tillfälle att titta och känna på varje individ för att få ett grepp om deras hull, fjäderdräkt, mående och så vidare.
Vi gör detta på lördagar eftersom det blir sent innan alla är inne, så även denna gång. Vi var klara strax efter midnatt, trötta men nöjda. Går och lägger oss och planerar att ha lite sovmorgon dagen efter som kompensation. Vaknar på söndag morgon, drar undan gardinen och tittar ut över cirka 200 väldigt frigående höns över hela gården!
Gnuggar ögonen och tror inte riktigt på det jag ser men mycket riktigt, alla är ute igen – hur nöjda som helst. Det är bara att klä på sig och gå ut för att begrunda eländet. I hönshuset sitter kalkonerna tillsammans med några av de äldre hönsen och ser väldigt frågande ut till var alla andra är… Vi inser då att det är kalkon-rackarna som är skyldiga till att dörren till hönshuset öppnats för dom är bra kluriga dom och undersöker sin omgivning med näbben, mycket hårdare och mer bestämt än vad hönsen gör så de har lyckats peta upp ena spärren till dörren och släppt ut allihop. Eftersom höns inte går att fånga dagtid med någon större effektivitet låter vi alla gå omkring och sprätta i trädgårdsland, rabatter, höloft, fårens ligghall,
hästarnas ligghall och även ända in i källaren innan mörkret till slut faller över min något söndersprättade gård och hönsen drar sig tillbaka till sina kära husvagnar igen. Då är det bara att börja om med att bära in alla ännu en kväll… Oj så roligt det är med djur.
Hönsen lägger bra med ägg dock, trots sina utflykter, så kom och köp - kylen i butiken är fylld till bristningsgränsen!
Ni som följer mig på sociala medier har även sett att grisarna roade sig med att vara lösa en natt för ett tag sedan. Jag är ofta vaken sent och skulle bara hämta en sak i bilen nere på gården och tänker att jag inte behöver tända våra stora utelampor utan kan ta mig fram ändå. Går där i godan ro tills jag ser något enormt stort och mörkt röra sig strax framför mig på gräsmattan. Hjärtat hoppar till och det gör den stora mörka saken också. Och grymtar.
Jag suckar, går fram och kliar ”lilla” gristjejen på ryggen och får mer nöjda grymtningar till svar. Hon ser lite frågande ut och söker stöd hos mig i den här väldigt stora och lite läskiga världen hon hamnat i. Jag lockar lite ut i mörkret och jodå, mycket riktigt här kommer resten av flocken glatt grymtande och med massor av jord på sina trynen. Trycker igång utebelysningen och beskådar den av grisar nyplöjda gräsmattan, den upp o' nervända potatisåkern där det inte finns en enda potatis kvar och den omlagda fårhagen där grästuvorna ligger slängda överallt.
Jag kan säga att det inte är lätt att fånga in fem mätta grisar men dom är otroligt snälla och kärvänliga så till slut fick vi in dom i rätt hage igen och dagen efter sov dom länge och ville inte ha någon mat, så uppenbarligen hade jag lyckats med min potatisskörd i år. Synd bara att jag inte fick smaka!
Fåren har hittills skött sig bra dock, men jag törs inte ropa hej ännu, då baggarna fortfarande är ute på bete. Tackorna och tacklammen är inne och tackorna har blivit klippta. Det är så himla kul att se hur dom njuter av att bli av med den tjocka ullen och kunna klia sig ända in på skinnet. Ullen såhär på hösten är nästan helt ren och fantastiskt vacker. Alla tackor har lite olika ullvarianter, en del har riktiga korkskruvs-lockar medan andra har tätare och mer slät ull. Vi sorterar ullen i två kvaliteter direkt vid klippningen, den fina ullen säljs som hantverksull och den lite sämre säljs som trädgårdsull. I år så ska den fina ullen hamna på en handelsträdgård i Kilafors som ska tova värmande skydd till sina övervintrande citronträd som står i stora krukor i växthusen. Förra årets ull hamnade på vävmässan i Gävle och ställs även ut på museum i Hälsingland som en del av ett hantverksprojekt. Jätteroligt att fler och fler återupptäcker ullens förmågor istället för att använda syntetiska material.
Boka lammlådor
Hösten betyder ju också tid för slakt, både hos oss och hos andra köttbönder i byn, så nu kommer det succesivt fyllas på med närproducerat kött i gårdsbutiken. Lammlådor finns att boka, likaså några få julskinkor (färska) och köttet kommer hem under v. 45. Hör av dig på 073-1819550 för att boka din låda!
