Livet på landet - Blåtungevirus

Vaccin och vektorburet virus

Du har kanske hört talas om något som heter blåtungevirus redan. Det har varit en del på nyheterna om kalvar som fötts utan hjärna, får som blivit väldigt sjuka eller till och med dött den senaste tiden. Jag tänkte berätta lite mer om viruset och hur det påverkar min fårbesättning.



Viruset kommer från Europa och sprids med svidknott som blåser in från Danmark. Utbrottet började förra hösten men spreds inte så långt norrut då det blev minusgrader rätt tidigt på hösten och knotten dog. I år började spridningen ta fart tidigt då vårvärmen kom tidigt i kombination med kraftiga sydliga vindar. Ett knott som bär på viruset infekterar ett djur som utvecklar sjukdomen och när ett nytt knott biter det infekterade djuret sprids viruset vidare och kan på så sätt spridas snabbt över landet. Det kallas vektorburet virus eftersom det behövs en mellanvärd för att sprida viruset.




Sjukdomen smittar till får, kor, getter, alpackor och andra kameldjur men inte människor eller andra djursorter. Får blir generellt sjukare än kor och getter, så för oss fårägare är detta ett fruktat virus då dödligheten är hög. Viruset kallas ”blåtunga” då ett av symtomen är att djuret får svårt att andas, samt en blå tunga, strax innan det kvävs.



Skåne, Blekinge, Halland och Västra Götaland är hårdast utsatt både förra året och i år, det finns många tragiska berättelser om fårägare som förlorat stora delar av sin besättning vilket måste vara fullständigt vidrigt att behöva uppleva. Vi i Gävleborg är i en mindre utsatt zon just nu men allt kan förändras snabbt beroende på väder och vind – bokstavligen. 

Det finns ingen medicin mot sjukdomen så om ett djur blir sjukt är fokus på att lindra symtom, stödja med vätska och smärtlindring och hoppas att djuret överlever sjukdomen och utvecklar immunitet. Det är svårt att helt skydda djur från knottangrepp men det kan gå att minska angreppen något genom att stalla in under natten, undvika knott-rika beten och att inte klippa fåren under den mest knottrika perioden. Att använda insektsmedel som skydd mot svidknott har inte visat sig hjälpa så mycket tyvärr.


Ett så kallat ”nöd-vaccin” togs fram under 2024 i Europa men det är svårt att få tag i eftersom det inte tillverkas i någon större mängd än. I februari kontaktade jag distriktsveterinären och bad om ett recept eftersom leveranstiderna är så långa. Det gäller att vaccinera i god tid innan knotten kommer eftersom fåren måste hinna skapa antikroppar mot sjukdomen, vilket kan ta upp till tre veckor.




Lång väntan

Väntan var lång och lite nervös. Många lantbrukare står i kö för att få tag i vaccinet och det enda djurapoteket i Sverige som hanterar detta vaccin hade en otroligt lång väntelista. När jag ringde för att kolla läget i mitten av mars sa apotekaren att han aldrig sett en sådan lång kö tidigare. De vet inte heller hur många doser de får tilldelade varje vecka eftersom leveranserna fördelas utefter varje lands behov.  


Det fina och varma vårvädret gjorde faktiskt inte saken bättre även fast det var trevligt med lite sol och värme. Prognoserna för smitta som bland annat finns att titta på hos Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, uppdateras regelbundet och man kan se att antalet provtagna djur ökar samt att även smittan förflyttar sig uppöver landet. Vi som skulle vaccinera tillsammans höll tummarna för att få våra doser till påsk och till slut på skärtorsdagens eftermiddag kom vaccinet i en välisolerad kyllåda från djurapoteket!

Vi satte igång med de sista förberedelserna direkt och de efterlängtade sprutorna kunde ges redan på långfredagens morgon.


Vi satte igång med de sista förberedelserna direkt och de efterlängtade sprutorna kunde ges redan på långfredagens morgon.


Från att man öppnar flaskan har man 10 timmar på sig att vaccinera innan vaccinet blir obrukbart, så det gäller att ha koll på logistiken, dokumenten, nålar och grejor i god tid. Vi var tre får-gårdar här i byn som samverkade kring vaccinationen och hjälptes åt under hela dagen för att få allt att flyta på smidigt, och det gick riktigt bra! Alla djuren var klara långt innan tidsgränsen för vaccinet passerades.

Får vaccineras på samma sätt som vi människor. En dos vaccin injiceras under huden eller i en muskel, vanligen på halsen där det går lätt att sticka. Nålen byts mellan varje individ och för att veta vilket får man sprutat så märker man djuret med lite märkspray. Djurets individnummer noteras och injektionen journalförs i min får-journal. En kopia av listan på vaccinerade djur skickas inom 7 dagar till Jordbruksverket för statistikens skull.


Det är frivilligt att vaccinera sina djur och vaccinet bekostas av djurägaren, likaså alla eventuella kringkostnader som t.ex. om man inte kan vaccinera själv utan behöver ta ut en veterinär som gör det åt dig. Detta är ju såklart ett problem då kostnaderna lätt springer iväg och det kan handla om stora summor på en stor gård med många djur. Tyvärr så har staten inga planer på att subventionera vaccinet i nuläget utan det ligger på varje enskild bonde att få pengarna att räcka till även detta.

Blåtungeviruset kan få stora konsekvenser för Svensk kött och mjölk-produktion då viruset även drabbar kossor, som sagt. Avelstjurar och avelsbaggar kan bli sterila eller få kraftigt nedsatt spermiekvalitet efter genomgången sjukdom vilket gör att det kan bli brist på kalvar och lamm, vilket ger en tydlig påverkan på landets kött och mjölkproduktion. En del kalvar vars mammor haft viruset förra året har fötts utan stora delar av sin hjärna och måste avlivas. Eftersom en kossa är dräktig i 9 månader är då en kalv som inte kan överleva en enorm förlust för bonden som måste vänta ett helt år till innan det kan födas en ny kalv.


Ett högt tryck av blåtungevirus kan helt slå ut mindre gårdar då man inte har möjlighet att köpa in nya djur eller börja om med sin produktion. Viruset tär hårt på många olika plan, givetvis en stor ekonomisk förlust, en enorm känslomässig förlust och en stor regional förlust inom ramen för lokal matförsörjning.

Nu håller vi tummarna för ett lågt smitt-tryck, inga sjuka djur och en fin betessäsong.

Rebeca Carlander


Senaste nytt på Kuxa.se