Vi har spelat alla spelen i West-kingdom trilogin
Vi har nu spelat alla spelen i West kingdom-serien. Ett charmigt gäng spel med mycket mer avancerade spelregler än vad seriefigurs-ytan först ger sken av. Här följer en kort genomgång vad ni kan förvänta er av spelen, sedan en liten jämförelse och till sist en sammanfattning.
Spelen i fråga ges ut av Renegade game studio och har alla samma illustratör, och speldesigners. Spelen har också samma symbolspråk, även om vissa symboler kan ändra betydelse något från spel till spel.
Fördelarna blir förstås för utgivarna att de kan få merförsäljning då spelare som fått smak för ett av spelen, gärna köper ett annat. Det kostar också mindre att producera då de kan köpa större kvantiteter av spelfigurer och pjäser som fungerar i alla spelen. Och som spelare får du en liten tjuvstart då du redan kan delar av symbolspråket då du går från ett spel till ett annat.
Nackdelarna som vi i gruppen diskuterat är att det inte känns lika kul att öppna upp en ny kartong och ta sig in i en ny spelvärld, då det blir lite färre illustrerade saker att upptäcka och utforska.
Architects of the West Kingdom, Paladins of the West Kingdom och Viscounts of the West Kingdom. Tre helt olika spel.
Architects of the West Kingdom (2018)
Som arkitekt under 850-talet ser till att dina arbetare samlar in de resurser som krävs för att kunna bygga olika byggnader och på katedralen för att på så vis tjäna segerpoäng. Du har 20 spelpjäser och i varje runda placerar du ut en av dem och kammar hem resurserna eller bygger byggnaden. Ju fler arbetare du har på ett ställe, desto fler resurser får du kamma hem nästa gång du ställer en gubbe där. Du kan skaffa fler kort där karaktärer kommer med egenskaper som förbättrar ditt resursintagande eller byggande. Du kan också använda dig av svarta marknaden för att få lättillgängliga resurser men då falla på moralmätaren. Är du för korrupt får du inte bygga på ett så nobelt projekt som katedralen.
Dina arbetare är sedan kvar vid sin läst, så tillvida de inte arresteras av andra spelare eller av dig och hamnar i finkan. Där får du lösa ut dem från borgen. Men du får också prispengar om du arresterar andra spelares arbetare.
Spelet tar slut när alla platser för byggprojekt blivit tagna.
Till vänster på brädet är moral-mätaren. För lågt: du kan inte bygga på katedralen. För god: du kan inte gå på svarta marknaden. Foto: Henrik Westberg, Kuxabladet
Paladins of the West Kingdom (2019)
På 900-talet i västfrankien var det en turbulent tid. Inklämd mellan Saracenerna i söder och Vikingarna från norr och Byzantinerna i öster, är det upp till dig att bygga fort och utposter, kriga och sprida den sanna läran för att blidka kungen. Ni är upp till fyra spelare som med en varsin ny riddare i varje runda ska placera ut arbetare för att klara uppgiften.
Varje runda (av åtta) väljer du en riddare som ger dig två spelpjäser (i en eller olika färger). Du får även välja ett by-kort med en uppsättning spelpjäser av olika sorts färger. För att utföra handlingar måste du placera ut spelpjäserna på respektive färg under respektive handling. Du får utföra en handling per runda.
Du kan bygga fort, strida eller konvertera fienden. Du kan rekrytera brottslingar — med det får du en lila spelpjäs som kan sättas på alla sorts färger på spelplanen. För det får du en misstanke (ett kort du placerar vid ditt bräde). När pengarna i kassan är slut blir det inkvisation — har du då flest misstanke-kort får du ett skuldbrev. Men med rätt bybor vid din sida kan du vinna även med en korrupt spelstil.
Spelet tar slut när den sjunde rundan tar slut. Den med mest segerpoäng vinner.
För att kunna göra saker på ditt bräde måste du placera ut arbetare i rätt färg. Arbetare får du på ditt riddarkort och via tavernan - samt via andra händelser som kan triggas av kort.
Viscounts of the West Kingdom (2020)
Som en Viscount drar du land och rike runt under 980-talet. En viscount är en titel någonstans mellan greve och baron. Som en sådan rider du omkring i riket för att bygga byggnader, skriva manuskript, skicka arbetare till slottet och skaffa äganderätten till nya landområden. Allt detta tjänar du vinstpoäng på och den med mest vinstpoäng vinner. Spelet tar slut när antingen riket blir fattigt eller rikt — det vill säga när någon av skuldbrevs- eller ägande-brevshögarna tar slut. Eller båda.
Viscounts har ett intrikat kort-samlingssystem (card drafting) där du rullar på tre kort, från vänster till höger, som du fyller på via en hand på tre kort. Vissa kort ger effekt när de är i rullning, andra när de spelas ut och en sort ger en effekt när de rullar av kanten (drop off effect). Det kort du spelar uts kostnad är också det antal steg du måste gå med din Viscount på spelbrädet. Du måste gå antalet och gå i pilarnas riktning. Hamnar du på någon annans Viscounts ruta får de omorganisera korten på sitt spelbräde, om de vill. Spelets charm ligger i att det ofta blir kedjereaktioner på dina beslut, som är svåra att överblicka.
Ett gemensamt spelbräde med en spelfigur som du flyttar omkring. Det är skillnaden på Viscounts och de två övriga spelen i serien. Kortet som du spelar uts värde säger antalet steg du måste ta med din Viscount. Vilket medför en del grubblerier för att få till den perfekta rundan - för platsen du hamnar på ger de möjligheter du måste eller inte vill ha.
Slottet i mitten. Där sätts arbetare in, utifrån ett system: när det blir överflöd flyttas de uppåt i hierarkin- vilket leder till fler segerpoäng.
En snabb jämförelse och rekommendation
Vad gäller komplexitet är Architects lättast, Viscounts lite mer komplext och Paladins mest komplext. Spelen är relativt lätta att förstå, med tydliga symboler och när du väl börjat spela är det lätt att slå upp saker du undrar i regelboken. Även om inte allt täcks in, tyvärr.
Theo funderar på sitt nästa drag. Foto: Henrik Westberg, Kuxabladet
Det som binder samman spelen är mekanikerna kring moral och heder. Alla tre spelen har en funktion där du kan gå runt systemtet med ohederliga medel, men då gå ner i moral på en mätare — som i sin tur får olika konsekvenser. Men både hederliga och ohederliga vägar i spelen kan ändå vinna i slutänden.
Regelböckerna för Viscounts och Paladins är väldigt opedagogiska. Det märks att spelskaparna velat spara in på antalet sidor. Det mesta står där, men det står i en brödtext utan fetstil eller kursiver eller bilder och pilar, vilket gör regelboken ganska svårtillgänlig för en förstagångsspelare. Det hade gått att göra mycket bättre regelböcker.
Bästa spelet då? Gillar du resurshantering? Achitects. Gillar du att utveckla ditt personliga bräde med nya och bättre funktioner? Paladins. Och gillar du att flytta en spelpjäs på en gemensam yta? Viscounts. Med det sagt har alla sin respektive charm och jag personligen föredrar nog Viscounts och Paladins, som båda kommer vinna i längden, då det känns som mer intrikata spel med många olika möjligheter till olika vinnande strategier.
Mer strategispel på Kuxa.se/spel
