Intressesfären - semesterfakta
Semester! Äntligen har du kanske två, tre eller till och med fyra veckor av frihet som brer ut sig mot den fjärran horisonten. För många är det en oas av stillhet och för andra är det ett uppbokat schema med släktträffar och ”måsten.” Vissa är typen som inte har haft semester om de inte åkt minst femtio mil med husvagnen och för någon annan innebär semester att de äntligen ”hinner med” huset, städningen, fisket, frimärkssamlingen eller städa ut förrådet. Men det har inte alltid funnits semester…
Om vi börjar med ordet semester är det från latinets seme’stris och som består av orden ”se” som betyder antalet sex och ”mestris” som betyder månad. I det antika Rom var innehavstiden för ett ämbete ofta sex månader, därför har ”semester” ofta betydelsen av termin i andra länder.
Antagligen har den kommit till svenskan från franskans semestre, sedan 1700-talet. Det syftade ursprungligen på tjänsteledigheten som officerer hade.
I nutida Sverige är semester den avtalade tiden av ledighet som en arbetare har från sitt arbete. Men det betyder också själva resan (till utlandet eller annan plats). Många är det som ”åker på semester på semestern”.
1938 var det som semestern blev lagstadgad i Sverige. Då var det två veckor som var minsta kravet och det där har sedan vuxit genom åren.
1945 förbättrades lagen, 1946 fick ungdomar under 18 år rätt till tre veckor och 1951 då blev det att gälla alla arbetare.
Tre veckors semester! Nu får de väl ändå vara nöjda? Men nej, svensken var inte nöjd och 1963 utökades semestern till hela fyra veckor. Eller mer bestämt 24 semesterdagar för arbetsveckan bestod av 6 dagar på den tiden — ja, det är sant, bara söndagen var ledig!
Tre veckors semester! Nu får de väl ändå vara nöjda?
1978 blev det fem veckors semester. Men egentligen bara en dag till från 1963 års lagstiftning. För nu var arbetarna ledig både lördag och söndag normalt. 25 dagar semester blev alltså hela fem veckor.
När jag läste på om den svenska semestern såg jag att den uppgick till hela 27 dagar 1991, men att det sedan återgick till 25 dagar 1994.
Längden som är lagstadgad är alltså miniminivån och därför kan det finnas andra avtal mellan den anställde och arbetsgivaren där ledigheten får vara längre.
Inom EU har alla länder minst 20 dagars semester. USA har enligt en artikel i svenska dagbladet 15 betalda arbetsdagar.
Finland har ända upp till 30 dagar, men där är de som Sverige på 60-talet och lördagar räknas som arbetsdag och därför blir det ändå fem veckor ledighet i slutänden. Hur som helst, ska vi nog vara glada att vi har semester. Det har inte alltid varit en självklarhet.
